spara din biljett under hela resan!

för ett lagom litet tag sedan så fick jag av min hulda moder en köttätande växt, närmare bestämt en venusfälla, eller dionaea muscipula om man gillar att prata som en gammal grek. eftersom det var den i ordningen ca 10 000:e köttätande växten jag fått så kände jag att det nu faktiskt var dags att sluta systematiskt utrota släktet genom passiv dödshjälp och ta hand om och gulla skiten ur den lilla gröna sötnosen ömmare än en 35-årig barnlös kvinna med hormoner rinnande ur öronen kunnat göra.


så här ser min växt inte ut!

jag har döpt henne till gullnamnet scylla bedårande som det är och då hon har ett par gemensamma drag med den gamla grekiska monsterbruttan. nu går jag iaf och petar på, pratar med, vattnar henne så ofta jag bara kan. skojigast är förstås att hämta små intet ont anande insekter att peta ner och låta kravla kring runt henne tills hon orkar sätta i sig dem. dock börjar det bli jävligt magert med dem nu då löven börjar gulna, det är blött överallt och typ ingen vill grilla med en längre, så då får man snoka fram en stabil spindel-kran som man kan låna några nyfångade insekter av i tid och otid. de har ju sepemånga liksom, och låter dem mest bara hänga där och torka bort ändå. tänk på barnen i afrika för fan.
annars är jag bra poler med spindlar, de håller ju de förhatliga flugorna någorlunda i schack. de där asen som under hela sommarhalvåret systematiskt försöker driva en till diagnosen sepevrickadgalen genom att under morgontimmarna mobbas loss runt näsan eller på överläppen tills man flyg-vaknar upp och fnyser och kliar sönder hela ansiktet och svär att man ska inskaffa en eldkastare med flugsensor till nästa natt, blint vifftar lite med en ihoprullad tidning och sedan däckar av in i drömlandet igen, medan de långt utom räckhåll sitter i något hörn, fnissar och high fivar med sina jävla arsleflugkompisar. inte konstigt att alla små sadistkids sitter och rycker vingarna av dem och bränner dem över ljus, they've got it coming!

hur som, hon är fortfarande en liten och skör dam och när jag skulle ge henne en present i form av ett tjockt och saftigt exemplar av nyss nämnda äckelart så fick hon efter några dagar tivolimage, så där som små barn får när de har en massa snask att hejdlöst sätta i sig, sedan torkade det lilla huvudet ihop och däckade. antagligen var det bara gammalt, men ändå, som caring parent så känner man ju lite skuld, man ville ju bara väl liksom. fast jag ska satan i mig få den att må bra och trivas över vintern, annars så får vi det så tråkigt, jag, den döda kaktusen och hentai-aloe veran min. så har ni några otäcka insekter som gör livet för er surt hemma så kommer scylla och jag mer än gärna och äter upp dem åt er! eller hon gör, jag vill mest ha bullar och vin.
mest av allt vill jag ju bara att den ska växa sig massiv och röd med vita prickar nuuu, så den kan sitta i ett stort grönt rör och skjuta eld på alla som går förbi. men botanik är fan inget för den med koncentrationsvårigheter, för satan vad långsamt det går! eller så växer de bara när man kollar bort, bara för att jävlas. så är det nog.


för övrigt, har ni inte nog med mardrömmar så kan ni ligga och tänka på den här innan ni somnar. 7,4 kilo!
satans stor puss och sov sött!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0